Tag Archives: fest

La Candelaria

Det är så lätt att tro att södra Peru enbart är vida bomullskjolar, svarta hattar, svartglänsande flätor och vävda filtar med bäbisar och majskolvar i. Oftast är det ju så el Altiplano’s mest folkloristiska figur – la cholita – ser ut på vykort och i turstbroshyrer. Därför är det så himla coolt och liksom befriande att checka in hur las cholitas ser ut när det är fest. Karnevalen till helgonet Candelarias ära i Puno är ett av Sydamerikas mest hyllade kulturpartyn. Fyrtiotusen dansare i korta vippkjolar, gnistrande cowboystövlar och glittrande underbyxor deltar i flera veckors målmedvetet festande i Punos iskalla 4000-meters-höjd-luft. Skål.

IMG_3442 IMG_3528

Afton

I Sverige stavas julafton inne, hemma, familj. Här stavas den snarare ute, gata, nya bekantskaper. Få barn får särskilt mycket julklappar, förutom möjligtvis en uppsättning nya kläder och lite fickpengar som man direkt ger sig ut på gatan för att spendera. Min son fick kö-plats nummer 17 till internetcaféets enorma tv-spel, vilket naturligtvis måste tolkas som ett symptom. De flesta föräldrar jobbar, tar tillfället i akt och säljer öl, majskolvar och sockervadd på gatorna. Själva stängde vi affären klockan 11 och dansade merengue på torget tills klockan tre på morgonen. Jag är jättebakis idag av all rom, arguardiente, öl och vin som jag blev bjuden på till höger och vänster. Det finns alltså traditioner som är mer omöjliga att rubba, som att det är ytterst oartigt, ja nästan tabu, att tacka nej till alkohol :).

IMG_2354

Ljus

De små ljusens dag den 7 december är Colombias svar på Lucía (Läs mer HÄR). Men det finns inga kronor. Ljusen fästs istället med lite droppar från sitt eget stearin överallt på trottoarerna. Man får be om önskningar, men framöver allt bränna in sin kärlek till människor man står nära i de små fladdrande lågorna. Så mycket mer handlar denna dag inte om, ändå handlar den om så mycket. När vi åkte hem från byn så sa upprepade jag för tolfte gången att de små ljusens dag är den finaste colombianska högtid jag vet, fast idag jag gjorde ett tillägg – de små ljusens dag är den finaste högtid jag vet. Varje låga är ju en varelse som älskas.

(Som alltid går mina och mina barns tankar särskilt till lille DAVID som dog sin onödiga död just nu i dessa dagar).

IMG_2092 IMG_2102 IMG_2106 IMG_2118 IMG_2128 IMG_2133

Julspån

Jag vill varken ha colombiansk blingbling eller svenskt halmpynt i år. Provade med en gammal hederlig ljusslinga som egentligen skulle gå nere i affären. Tillsammans med flaggorna blir det lite blandning av mexikanskt byparty och kräftskiva.

IMG_1918

IMG_1908

IMG_1879

IMG_1894

IMG_1916

 

 

 

 

Den gyllene vävstolen

En grej jag älskar med rurala C är att folkdansen inte är ett dugg död. Alla kan dansa cumbia, bambuco och carranga!

Bilderna nedan är tagna idag på byns årliga festival med det underbara namnet ”den gyllene vävstolen.” De som dansar är inte inhyrda, utan skolbarn, pensionärer och anställda på rådhuset!IMG_1551 IMG_1557 IMG_1563 IMG_1575 IMG_1600 IMG_1609 IMG_1613De

 

Grattis älskade lilla hora

Min lilla dotter ville bli sminkad på sin fölsedag, men hon ville varken ha kamoflage, stjärnor eller Aang-stajl som vi är bra på. Resultatet efter att en tonårstjej ryckt in med sin sminkväska blev väl lite… lite… lite… vad kallas dom där tanterna som dansade på vilda-western-pikadoll-barerna?

Men själv tyckte hon att hon var skitsnygg och det är såklart det viktigaste.

Colombianska fölsekalas-aktiviteter:

1)    Sjunga ja må hon leva på engelska fast ingen kan uttala orden.

2)    Måla dit svansen på åsnans röv med förbundna ögon.

3)    Slå sönder godislådan (la piñata) med en stor påle.

Finkultur – män till häst

Så var det dags för den årliga hästparaden. Regionens rikaste män ska visa hur mäktiga dom är genom att till bil- och moppetut rida fram och tillbaka genom byn på livrädda hästar, stoppa trafiken i två timmar, dricka öl och arguardiente medans övriga invånare tittar på dem och fotar dom med sina mobilkameror.

Spännande kulturutövning?

Skön tradition?

Sexiga ryttare?

Tja. Bilderna snackar ju som bekant bäst.

Gamla året.

Vad är bättre än att säga hejdå till det gamla året genom att göra en gubbe av träflis och sprängämnen och bränna upp honom? Den här väntar på sin tur. Han heter José och röker (snart) en smällare i form av cigarr.

Gott nytt år galningar!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...